Aeterna Pictura

Nikkor 35mm f1,4 och Nikon Df, och regn!

En riktigt trist och lång helg, och det är bara Lördag. Igår Fredag var det visserligen vackert, lite kallt men stjärnklart och mysigt. Så hoppades man på att få komma ut lite på lördagen och Söndagen..

Men nej redan inatt grusades de förhoppningarna när man vaknade av att regnet smattrade som de nu förbjudna smatterbanden på taket och fönstren.

Jag och Julius är själva hemma, och att sysselsätta honom inomhus en hel helg kan vara en svårare utmaning än att bestiga Mount Everest, eller ja kanske som att bestiga Ullna backen. Hursomhelst, det kan va tufft!

Han är underbar, men har man inte några planer alls är vi inte alltid bästa vänner efter en helg.

Så det blev en mix av allt möjligt, man drar fram pussel, kritor, alla kostymer man kan hitta och drar fram filmer och fikabröd från frysen. En del glass kan gå åt också.

Efter att ha sett Boolibompa 30 gånger och kaninen "Bing" 40 avsnitt måste man bryta av.

De få tillfällen då han är still och fokuserad på annat än att pilla på pappas saker, sliter jag fram kameran och darr av ett par bilder. Den här elgen såg jag fram emot att testa mitt nya Nikkor 35mm f1,4 objektiv. Så då skulle det testas!

Ljuset inne i lägenheten fanns bara på en plats, vid vardagsrums fönstren. Strategist försökte jag placera pussel och annat framför dessa fönster. Som en oljad blixt fick jag dra fram kameran och dra av lite bilder med objektivet fastnaglat på min DF. Tanken var att testa det på min nya FE2 med film....men tekniken är inte anpassad till Julles kattlika rörelsemönster !

Måste säga att jag iaf de få dagar jag haft det nya objektivet, att det är väldigt härligt att använda. Dessa fina gamla gluggar ger en sådan genuin känsla att använda, och man kan förstå hur åtråvärda objektiv som dessa var för tex bildjournalisterna på den tiden det begav sig. Jag är inte supervan vid att fokusera manuellt men gör det lite då och då men inte är det så ofta jag behöver göra det i takten som behövs att försöka fånga en 2 åring som flyger runt.

Men jag ser verkligen fram emot att få sätta det på en FE2 och gå ut för att gatufotografera när galenskapen i världen lagt sig något.

Julle och Yasmine i en stund av närhet, dessa stunder är inte ofta och man är glad då man råkar ha makarna i närheten så man hinner med att fånga det.

Håller tummar och tår för fint väder imorgon, så kanske blir det en uppdatering imorgon kväll också med lite fler bilder....kaaaanske med lite snö och is?. We will see!

Här kommer lite bilder från en annan årstid med lite andra typer av bilder, något som för mig får en att tänka lite gladare tankar.

Ha en fin helg och vecka.

/Over and out...

Nikkor optik, gatufoto, det kreativa sökandet.

 "Drottinggatan" Nikkor 180mm

Nu när mörkret faller och och ljuset vi behöver för vårt fotograferandet försvinner i samma takt som restriktionerna ökar, blir det mer tid över för sökandet och den kreativa utvecklingen. Jag snöar in på Nikkor objektiv och letar med ljus och lykta efter äldre fina objektiv att samla för mitt analoga kit.

Det växande stallet innehåller nu de 2 FE2 husen och några fasta objektiv. Närmare bestämt ett 28 f2,8 Ai-s, 50mm f1,4 D, ett 105 f2,5 Ai-s och ett 180mm f2,8 Ai-s.

Jag har nosat på ett 35mm 1,4 Ai-s och ett 55 f2,8 så tror jag att det får räcka. Jag har fortfarande inte framkallat en ända rulle ännu men lyckats blåsa av 3e rullen Tri-x och ska försöka lämna in dessa med spänd förväntan inom några veckor. Ska bli riktigt roligt. Det finns något jag har saknat med detta som jag skrev tidigare och nu när man kommit igång känns det på riktigt.

"Nikkor 180 f2,8 Ai-s" Vallentuna kyrka.

Jag åkte in en gång till stan innan restriktionerna drog igång på allvar, och då kryllade drottninggatan av folk. Jag bestämde mig för några helger sedan att jag skulle sluta åka in tills det lugnar ned sig igen. Men jag hann med en vända gatufoto med min DF+180mm f2,8 Ai-s gluggen på. Mest för att prova det nya objektivet men också för att det var längesedan jag fick chans att gatufota. var riktigt kul och jag kom hem med några st rutor jag blev nöjd med i alla fall.

Det var en ruggig och dimmig dag, och dimman låg kvar hela förmiddagen.

Det är alltid roligast då jag går med en fast brännvidd, och för det mesta blir det mer avslappnat för mig att köra med ett tele( mot alla rekommendationer! ) då jag inte känner stressen av att behöva gå för nära och kan lugnt fundera på att komponera och se mig om ordentligt.

Håller alla tummar för att vi tar oss igenom det här snart och att allt går tillbaka til något slags normalitet igen.

Ser fram emot våren redan, och de ljusare dagarna, de varmare dagarna så man kan gå runt utan större jackor och åka in för att gatufota igen. Mysigt att tänka på som ett mål för framtiden.

På hemmaplan fortsätter jobb och familjelivet. Sonen växer så det knakar, och leksakerna och nya sysselsättningar avlöser varandra.

Det är mycket superhjältar just nu. Både dräkter och gubbar. man kan säga att det mesta kretsar runt det. Jag har en Hulken/stålmannen/spindelmannen bäbis som flyger runt i lägenheten och antingen räddar folk eller trampar på leksaker som Hulken skulle gjort på en bil.

Då och då är han bara brandman, en befrielse och en paus från de andra mer "destruktiva" hjältarna ;)

Att försöka uppmuntra "rätt" lek är inte alltid lätt som förälder!

Dottern är snart uppe i tonåren...eller ja jag har några år på mig och älskar varje helg hon väljer att tillbringa med mig fortfarande.

Förutom de få fotosessioner jag får in tillsammans med henne har vi hyllat Sean Connery med ett just påbörjat "Bondmaraton". Väldigt trevligt.

Föregående helg hade vi lite Halloween tema som jag skrev i föregående blogg, och det gav mig mer ideer för framtida fotograferingar och var rätt uppskattat av vänner och familj.

Nu är det snart ny vecka, och dags att slänga på serien "The undoing" med Hugh Grant och Nicole Kidman. Riktigt bra, se den om ni inte fått chans!

Ha det gott så länge.

/Over and out..

Nikon FE2 , Legacy lenses och Halloween.

Hösten är här och nästan över, den märkliga klimatförändrings temperaturen som byter plats med de vanliga ruggiga höststormarna och tunga regnmolnen.

Jag har haft fullt upp med familjelivet, jobb och andra måsten, och tiden man har över är ofta snabbt uppäten av alla saker man inte hunnit med mellan de andra måsten man har.

Dock klämmer jag alltid in lite fotografering, som för många av er andra säkerligen har det blivit en livlina och ett måste i sig för att jag ska må bra. Att göra något kreativt är ett måste för mig. Kanske ännu mer just nu i dessa tokiga tider.

Och fördelen med barnen är ju att de är ständigt närvarande för att fotografera dom och prova de nya objektiven eller ljussättningarna. Ibland lite motvilligt, ibland utan att dom märker det och ibland till och med för att dom själva tycker det är roligt! 

I det här fallet med bilden ovan plåtade vi lite kort till Halloween som jag hade fått en ide runt. I det här fallet med min D4a och en blandning av 85mm och 70-200mm, ljusuppsättningen blev med 3 olika blixtar och lite olika gels och ljusformare. Både hon och jag vart ganska nöjda och det blev lite kul minnen för framtiden.

En annan sak som givit mig glädje i dessa tider är analog fotografi. Vet inte varför, men sista tiden har jag funderat mycket på när jag började fotografera, och hur det gav en annan dimension till fotograferandet man ibland kan sakna nuförtiden. Så mycket handlar om prylarna och det allra senaste men mer och mer känner jag att trots att det absolut spelar roll vilken kamera eller objektiv du plåtar med, så är den kreativa processen som är det viktigaste för vad man får fram för bilder. Och där kändes det mer avskalat och motiverande när man fotograferade med film. Mer stod på spel med tanke på hur många bildrutor du hade och också eftersom det kostade pengar med hela processen att framkalla och scanna in etc.

Man gjorde det med mer eftertanke i min mening, och det presterade ibland bättre för egen del om man bortser från de fördelar jag rent tekniskt får av min modernare utrustning. Jag vet att det är en "kontroversiell" sak att säga i dessa tider där man jagar perfektion när det gäller skärpa och kvalitet. Men för mig gäller det just den tekniska biten av bilden och inte den kreativa processen.

Med det sagt tycker jag mycket om de digitala kameror jag har, och dom har givit mig många fina bilder genom åren och fått mig att lära mig saker snabbare än jag någonsin kunnat lära mig det när jag plåtade film.

Den kamera jag bestämde mig för att skaffa var en Nikon FE2 i silver. En klassisk kamera som rent estetiskt är vecker att bara titta på helt klart, men också har en byggkvalitet och något gediget man verkligen saknar i modernare kamera hus. Jag hade tur och fick den tillsammans med ett 180mm f2,8 AI-s och när den anlänt besökte jag snabbt den nya butiken på söder "Kamera Stockholm" som jag tänkt att besöka sedan jag hört om den. Måste tillägga att butiksinnehavaren Jocke är väldigt trevlig och butiken i sig är ett väldigt fint initiativ som jag verkligen hoppas kommer finnas kvar och blomstra länge framöver.

Jag pratade ett tag med Jocke och skaffade ett par rullar Tri-x innan jag gav mig ut för att testa den "nya" kameran ett varv på stan.

Charlie fotograferad med D700+50mm i bilen påväg till Leos för kalas.

Det var verkligen en märkligt tillfredställande känsla att hålla i en analog kamera igen. Att få tänka till lite extra och att veta att man får vänta på resultatet gör hela processen en helt annan. I viss mån kände jag mig genast mer begränsad , men valde snabbt att se det som två olika sätt att fotografera för att det inte skulle växa till något negativt i jämförelse med att fotografera med mina digitala kameror. Nu väljer jag min Nikon FE2 när jag vet att förutsättningarna finns för ljus och tid att fotografera.

Allt annat blir fortfarande digitalt. Jag har hitintills inte framkallat någon av rullarna men ser verkligen fram emot att se vad resultatet blir efter alla dessa år av digital fotografering! Jag skaffade även en till Nikon FE2 i svart som kommer i veckan, efter att jag kom till slutsatsen att just FE2 passade mig bra på flera sätt.

Jag införskaffade även ett par "nya " objektiv till FE2an, och det blev några olika. Men ett 28 f2,8 AI-s låg först på listan, och jag hade redan ett 105mm f2,5 AI-s so för mig kompletterar detta bra. Det 180mm jag fick med och ett annat 50 f1,4 D blir ett bra tillskott till mitt analoga kit. Jag har även kollat runt lite efter ett annat 50mm alternativt ett 55mm f2,8  micro som ska vara fint. Om någon har något annat förslag på ett fint gammalt objektiv som passar in så kom gärna med förslag.

Förutom FE2an skaffade jag för ett tag sedan en begagnad D700 som jag även haft förut som en favorit. Det blev en present till min dotter tillsammans med det 50mm f1,4D jag fick med till denna. Så den har jag också satt på lite äldre gluggar och fotat lite med senaste tiden. Verkligen en fin kamera som alltid kommer vara en favorit oavsett hur många fler modernare kameror som kommer ut på marknaden.

Yasmine med sin nya kamera ute för att försöka fånga färgerna i naturen denna höst.

Jag var orolig att D700an skulle bli för stor och tung, men med ett mindre 50 blev det perfekt. Hon älskade kameran och fick en helt annan inspiration märkte man när hon kände att hon hade en "riktig" kamera med fler kreativa möjligheter än de hon tidigare haft. Dessutom till den en del, så pappa är inte lika orolig när hon kånkar runt på den i skog och mark.

Även detta taget innan maskeraden på Leos i bilen med D700an och 50mm gluggen.

Julle nu 2 år hemma fångat i stunden mellan lekarna.

Sista färgerna fångat med Nikon DF+28mm f2,8 AI-s.

Den här sista bilden även den tagen med Df+28mm får avsluta bloggen för denna gång.

Ha en fin tid framöver trots allt som händer just nu. Hitta glädjen i naturen och små saker runt om er i vardagen vi annars inte har tid att utforska.

Hitta glädjen i fotograferandet och bilder :)

Ha det gott

/Over and out..

Runstens safari , Höst och Svamp.

Ett litet inlägg för att fira hösten och dess intåg. Hösten är som jag skrev i något tidigare inlägg ingen favorit för mig personligen. Mörker och det blöta får mig alltid att dippa lite när det gäller min annars ganska positiva attityd. MEN...jag älskar färgerna och att fota de där första veckorna när fortfarande ljuset finns kvar och de där första starka färgerna dyker upp.

Jag har hunnit med några utflykter mest runt här i Vallentuna med omnejd, och när jag skrev Runstens Safari var det lite av en överdrift, vi besökte just EN Runsten den dagen , men Vallentuna är nedlusat av dom annars. Dock är det lite svårt med lilla Julius som inte tar sig någonstans för egen maskin så vi kommer oftast inte längre än jag orkar gå med barnvagnen ;)

Så just dessa första bilder är ifrån den utflykten som var denna söndag. En underbar höstdag, en sådan dag man är glad att man lever och glad för alla de fina saker man faktiskt har runt om sig. Vi lämnade hemmet vid 11 och var hemma vid 18, så en del knallande runt Runstenen men sedan en tur tillbaka till Vallentuna kyrka och omgivningarna där.

Här är vi runt vallentuna kyrka för ett besök vid sjön och för att hälsa på änderna som blivit vänner med Julius sedan alla våra utflykter dit , eller i allafall i Julius tankar.

Här är vi tillbaka hemma på vår gård, en fin dag även denna med barnen som passar på att leka de här sista varma dagarna utan stövlar och tyngre jackor som hämmar de snabba lekarna de vill syssla med.

Här en sista dag med Julius ute i skogen, på svampjakt. Vi hittade inte mycket mer än Flugsvampar och andra oätbara svampar, men då fick jag chansen att lära Julius att den röda svampen med vita prickar äter vi INTE! 

Nu hoppas vi på lite fina dagar till innan mörkret är över oss, själv har jag 2 kalas nästa vecka och en del annat att stå i, men förhoppningsvis hinner man med lite fotograferande mellan eller under dessa tillfällen.

Som alltid, ha en fin vecka framöver.

/over and out..

Allt har en början och ett...

En titel som kan tolkas på olika sätt och som kan sättas in i många sammanhang. Inte bara passande i dagsläget med hur världen ser ut, men också på individ nivå inte minst för mig själv.

Det var nu sedan sommarens slut sedan sist jag gästade min egen blogg med ett inlägg. jag kände att det var dags att göra ett avstamp dels för att vi nu kommit in i hbörjan av hösten, en ny säsong och årstid, och alla är nu förmodligen inne i något als vardag igen, med jobb och hemma vistelse på olika nivåer beroende på var vi befinner oss och hur våran livssituation ser ut.

Personligen började mitt eget jobb som lärare med en "rivstart" där saker och ting genast måste ha sina startgropar för resten av terminen. Och perioden av VAB rivstartade lika fort den. Är nu inne i andra veckan med barn nr 2 och situationen med Herr Covid ger en annars redan dryg situation ännu lite drygare...hur länge varar det? Ingen som riktigt vet.

Och när något är utom ens kontroll brukar jag tänka att jag släpper det och oroar eller försöker inte grubbla för mycket eftersom jag ofta fastnar i ältande och nu lite äldre och visare oftast faktiskt kan släppa det och fokusera på det jag har kontroll över. Och på annat som ger livet en lite mer positiv glans än det dystra klimat vi nu har runtom oss.

Fotografera är verkligen en sådan grej för mig, ett fokus på det är terapi, och ger väldigt mycket glädje och känns faktiskt nästan alltid meningsfullt. Att bara dokumentera sin familj om inget annat får världen att snurra och man känner att man lämnar något efter sig för de efterlevandes skull också.

Tiden för olika egna projekt har inte funnits, och med det minsta barnet fortfarande under 2 år är veckan med honom en tid då kameran endast kommer fram tillsammans med honom och dokumenterandet nästan uteslutande blir en del av hans historia.

Jag hann med ett jobb i slutet av sommaren och en del egna foto utflykter den vecka jag inte har barnen, men kanske har framtiden mer tid för tex gatufoto som jag ibland verkligen kan sakna men inte har samma tid för längre. och det är verkligen något man behöver tid för att både utveckla men också bara för att hålla igång, annars blir det snabbt mer vanligt dokumenterande än bra ögonblicksbilder jag ofta vill få fram och letar efter när jag är ute.

Men då jag åter igen var ute för någon helg sedan och gatufotade blev jag verkligen påmind om hur mycket man behöver träna upp reflexerna och sitt seende för att hinna med och vara på rätt plats vid rätt tillfälle. Det var kul att komma igång..men jag kom inte hem med mycket bra material.

Min förhoppning är att jag också ska komma igång med mer blixt fotografering igen, något jag var igång med innan och i början av sommaren och som var väldigt kul och motiverande.

Skulle också gärna ta mer porträtt uppdrag under de mörkare månaderna när ljuset inte finns utomhus på samma sätt längre.

Även hösten nu med de fina färgerna är något jag gillar mycket att fota, så det tänker jag blir nästa uppdrag för egen del, och redan föregående helg var jag ute och letade höst motiv, men trots att hösten redan hade satt sina spår var inte färgerna jag letade efter riktigt här ännu.

En annan trevlig foto relaterad nyhet för min egen del blev att få tillbaka ett av mina favorit objektiv igen. Fick till en bra deal på ett Nikon 85mm f1,4 D som jag letat efter ett tag i väldigt bra skick. Jag har även G versionen men dom ger så olika teckning tycker jag och är så olika i byggkvalitet att dom lämpar sig för olika situationer för mig så att det kändes ok att införskaffa det igen. Sålde det för länge sedan och har letat på begagnat marknaden då och då.

Det blev även en trevlig träff uppe hos mannan som sålde det och hans familj som hjälpte till att underhålla sonen medan han levde rövare, något som blev ett kul minne runt en redan trevlig bekantskap i objektivet.

Har endast fotat ett par gånger med det, men det är precis lika trevligt som jag minns det. är så nöjd med det jag har just nu i form av utrustning, och det året som gott har verkligen befäst hur lite jag känner att jag behöver uppgradera något jag har. Hoppas bara allt håller nu, och att jag inte behöver ersätta något av det jag har, för inget nytt förutom möjligtvis en D850 någon gång lockar. Jag trodde att tiden för stora kameror var förbi för mig då jag lekte med Fuji och Leica, men nu skulle jag sakna en D4a eller likande väldigt mycket om de slutade fungera...

Så, nu önskar jag er en bra vecka och tid framöver, vi syns i etern och kanske i "vimlet" även ord et är glesare just nu, men ha förtröstan...även detta kommer passera.

Lev väl.

/Over and out