Aeterna Pictura

Jag brinner för svartvitt och för tidlösa bilder. Men också "riktig" fotografi där fotografen tänker till och utrycket är det viktiga och inte tekniken och skärpan.

Jobb kontra familjefoto, en nygammal bekantskap, Nyårslöfte.

Hej, Skriver ett snabbt inlägg med lite bilder från veckan som gått och lite allmänna reflektioner om fotografi och annat som snurrar runt i huvudet.

Läste just blogg inlägget från en medlem som hamnade på första sidan om familjefotografi kontra annat och reflekterade även över det mycket den tiden som gått innan då 90% av det jag fotograferar denna fas i livet är just av den naturen.

jag gör lite ströjobb också nu under vintern, men mest handlar det fortfarande om att följa min 1 åring genom livet och dokumentera varenda steg. Något som jag såklart värdesätter högst av allt egentligen och förutom att det är fantastiskt på ett personligt plan blir det också lite av en utmaning att faktiskt göra en del "bra" bilder som kan vara kul för andra att beskåda. 

Julius spontana Gitarr session han bjöd mig och systern på idag, helt underbart att följa minspelet som följde.

Nu gäller det bara att faktiskt förutom att lägga upp på sociala medier faktiskt komma till skott att printa och göra böcker till slut. Något jag planerat länge men mer än att ha gjort större utskrifter för tavlor så har jag verkligen INTE fullföljt mina mål när det gäller den biten. Så det kanske ska bli mitt nyårslöfte för nästa år..( en rätt bra tanke!)

Föregående blogg blev ju lite om julen och nu såhär i kölvattnet efter den har jag mest tagit bilder runt huset och här i Vallentuna.

En eller två dagar blev kallare så då stack jag och dottern ut och tog några bilder för hennes räkning.

Jag fick även bekanta mig med ett "nygammalt" objektiv igen då jag bestämde mig för att försöka få tag på en ny 85a igen till mina Nikon kameror. jag har haft både D versionen och G versionen (f1,4) och saknat en då och då sedan jag sålde den sista för ett år sedan ungefär.

Det blev en ny G version eftersom jag tror jag kommer ha mest nytta av den de kommande åren, även om jag rent kreativt hellre hade haft D versionen. Tyckte mycket om den karaktär den hade.

Nu återstår då bara att önska alla ett gott nytt år och god fortsättning. vad blir erat "fotografiska" nyårslöfte om något?

Lämnar er med några bilder till från veckan som gått medan ni funderar..

Så, ha det gott!

/Over and out..



Postat 2019-12-29 19:56 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Fotografi i Juletider, och Fotografi Julklapp?

Julen är här. Även om inte vädret skvallrar om något sådant så tycker jag mig ha skådat en hel del andra tecken på att så är fallet.

Hos mig själv har allt bara gått väldigt fort, som pappa ledig till Julius här ovan( kritiskt granskande kläende av granen och dess kulor!) går dagarna in i varandra och tiden överlag går väldigt fort. Men trots detta tycker jag det infunnit sig en viss julkänsla. Mina Jular senaste åren har varit lite i en "luffares" tecken då jag själv konkat runt julklappar på många olika ställen och fått styra kosan dit barnen har funnits. En ganska modern jul med tanke på att fler lär ha samma situation eller likande numer med alla separationer och delade boenden med barnen etc. Också denna jul luffar jag runt, men det är med lite mer ro i själen än hur det varit tidigare.

Sedan min föregående blogg hann vi faktiskt med en till vintrig fas på några dagar. Och jag passade snabbt på att dokumentera även denna gång med min lilla Q-P.

Det var några magiska dagar man önskade skulle förlängas tills åtminstone julen. Men men, håller tummarna för ett lätt snöfall dagen innan jul eller så!

I och med att jag spenderar större delen av min tid nu med sonen då jag är pappa ledig blir fotopromenaderna korta och med långt i mellan, men jag uppskattar de minst lika mycket som förut även om jag blir tvungen att planera lite mer innan då tiden inte räcker till annars.

En annan väldigt rolig grej med snön just denna vinter var att sonen Julius aldrig hade sett snö, och aldrig åkt pulka etc. det var verkligen fantastiskt att få se och höra honom den soliga vintriga dagen vi kom ut för första gången för en pulka tur bakom huset.

Han la ut händerna för att "känna" på snön då jag drog honom fram över det fina vita pudret. Den dagen var verkligen bitande och tyvärr klarade han inte av att vara ute så länge, men det var en riktigt minnesvärd stund jag aldrig glömmer.

Så här såg det ut ganska snabbt efter på Vallentunasjön. Den spruckna isen som inte visste vart den skulle ta vägen längre bildade en vacker förgrund till sjön där bakom.

Även Ankorna i viken kändes lite förvirrade, och det kändes som att dom tränade på lite olika formationer för att slåss mot den eventuella väntande isen om den kom tillbaka igen.

Så förutom en del fotande i naturen hann jag även med lite små porträtt sessioner med dottern över helgen. 

Som det brukar blir det en kombination av någon liten ide jag har med hennes egna ideer av vad hon vill ta på sig eller ta med för rekvisita och så blir det något roligt för henne att spara sedan och ett sätt för mig att testa lite olika uppsättningar och ljus men även träna den kreativa muskeln lite, något som är nog så viktigt.

En av bilderna vi gillade mer, en blandning av hennes fascination för fantasy och de gammaldags kläderna hon ville använda resulterade i denna bild.

När jag själv får inflytande över idéerna blir det gärna svartvitt och lite melankoliskt. Här en snabb tanke jag fick med dröm fångaren som fick agera ram för yasmines ansikte.

Den här var en av de senare jag gjorde och den kanske var ännu något mer i melankolins tecken. Men kanske också en av de jag gillade bäst. I det här fallet valde jag att göra en "wet plate" över den för att förstärka dysterheten i bilden och tanken bakom.

Då Yasmine var klar med sin session hämtade vi Julius och han tyckte det var dags att testa dockvagnens kapacitet för att köra runt i, vilket resulterade i många skratt och lite bilder på syskonparet när de lekte i den trånga lägenheten.

Här över räknar Julle ned innan starten...

Kör!

Tjohooo!

Brrrrrmmmmm!

Att sluta är det svåraste...." En gång till?"

Båda helt slut efter denna dag, men en dag i glädjens tecken.

Går i funderingarna att köpa mig en egen julklapp i fotografins tecken, kanske någon ny softbox, eller någon ny glugg. Något måste man ju pigga upp sig på då man inte får några andra julklappar längre...;)

Med detta säger jag God Jul, och så syns vi i bloggarna snart igen.

Ha det gott!

/over and out...



Postat 2019-12-20 19:25 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Vinter till slut? Och Julkort.

Så plötsligt var vintern här i lilla Vallentuna, i iallafall för några dagar. Det var efter en svit av ett grått täcke som aldrig lämnade oss för en sekund som den gnistrade till för någon vecka sedan. Var väldigt välkommet. Att bara få det något ljusare dessa mörka tider lyfte själen till en plats där den inte varit sedan sommaren.

Nu är jag fortfarande pappaledig och sonen Julius hade aldrig riktigt varit ute i snö, så det kändes ännu viktigare att få komma ut innan allt var borta igen.

Man märkte att han var något förundrad och inte riktigt visste vad han skulle tycka, jag la lite snö på vagnen vid honom och pekade ut över landskapet. Han försökte säga odet snö när han hörde att jag upprepade det, men borstade bestämt bort det från vagnen. Men att se det på avstånd verkade ge något slags spänning eller glädje. han pekade oavbrutet och babblade på med "titta" "där" och något då som likande ordet snö stundtals.

Solen kikade fram mellan träden och det var verkligen en magisk dag. Och jag är väldigt glad att vi gick ut den dagen. Det var verkligen upplyftande och ett minne jag inte kommer att glömma eftersom Julius var med mig sin första gång också.

Det var som en portal till någon annan vacker värld med de isiga pölarna som fanns lite här och där på vägarna i skogen där vi gick.

Som här ovan där det vackra ljuset speglar träden ovanför i pölen.

Förutom den här dagen så hann jag och min dotter yasmine ta en tur i ett vintrigt Stockholm dagen efter, och bland annat gick vi runt vid Karlbergs slott där vi snabbt tog ett par bilder innan vi drog vidare in i Julklapps hysterin där inne i city.

Solen hade nästan börjat gå ned och även den här dagen var det ett magiskt ljus att få ta del av.

I veckan som följde vill jag och Julius mamma hinna ta ett par bilder innan Julen, och man vet hur svårt det är att få det gjort dagen innan eller runt jul, så det var bar att vi hann få med alla barn för första gången då med Julius. 

han var kanske inte så medgörlig alla gånger och det här med att fotografera flera barn på en gång är verkligen lite som rysk roulette.

Det blev en oerhört enkel uppsättning med ett paraply och en Magbounce som uppsättning och en finare uppfällbar bakgrund.

Visste ju att det skulle bli en utmaning med skuggorna på ena sidan, men Julles mamma gillade bilderna med mer skugga som dramatik i bilden bättre så det var dom vi fastnade mest för sedan.

Förhoppningvis blir det någon bild som följer med barnen i livet sedan som ett kul minne men också något som dom har i album eller pratar om och kanske kommer dom också ihåg kufen bakom kaman som svettades och bara önskade att det blev några fina kort för dom i deras liv.

Ha en fin andra advent!

/over and out..



Postat 2019-12-08 19:16 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Kommer aldrig byta till "smartphone" fotografi...

Hallå! Jo det är nog sant, som rubriken antyder kommer jag nog aldrig att helt fotografera med en smartphone. Det är dom tankarna och det mantrat jag hör mig själv älta lite då och då dessa dagar. Forumen går varma med rubriker som" systemkameran är död"  " den senaste Iphone kameran blir DSLRs fall", är ofta inne på DP review som jag antar att flera av er är också . Där är många trådar av likande karaktär. Min första tanke då jag ser dom ibland är,,,Nej! va tusan tänk om man måste börja fota med en telefon i framtiden och om fotografin som vi känner den verkligen kommer att dö ut.

Sedan tänker jag rationellt och inser att troligtvis aldrig under min livstid helt och hållet iaf( är 44 just nu ), jag har 3 kameror jag älskar just nu, och jag kommer troligtvis köra dom tills dom går sönder, och kan jag fortfarande laga dom och Nikon och Leica fortfarande finns kvar( vilket dom troligtvis finns), så gör jag nog det och kör dom tills dom är slut igen.

Och det är lite befriande tankar. Att folk i det stora hela går bärsärk över nyheterna och alltid måste ha det senaste gör ju inte att min kreativitet dör, eller mina kameror jag har nu.

Varför är jag så emot en mobil kamera tänker kanske några och varför är jag motsträvig gubbe som är emot ny teknik och förändring!?. Antar att det är för att jag först och främst som person alltid haft en fot i gammal teknik och saker som är gammaldags eller retro. Nu speglar det kanske inte min utrustning helt och hållet då jag har relativt nya kameror som verkligen ÄR bra. Men jag har alltid gillat gamla grammofonspelare, kör fortfarande Vinyl och gillar mer gamla bilar och fastnar mer för saker med "karaktär" än det allra senaste och "bästa" rent tekniskt.

Jag kör fortfarande hellre ett bra brädspel med den taktila känslan av att få röra och flytta spelpjäser snarare än att spela på en padda eller en dator( även om jag ibland kör tv-spel och dator också).

Har alltid varit svag för retro design och väljer ofta hellre något med gammaldags design än det som ser modernt ut. Så jag antar att det är en del av sanningen.

Sedan handlar det faktiskt mest om inspiration. jag får absolut NOLL inspiration när jag fotar med en mobil kamera. Zero. Lite som med brädspelen jag nämnde tidigare så vill jag ha rattar och reglage, jag gillar att kunna lära muskelminnet dessa och sedan arbeta utifrån detta snarare än att en app fixar allt och jag trycker på en knapp.

Jag gillar känslan av att hålla i en kamera, på samma sätt som att jag gillar ett vinyl album med konstverken och designen där i som man kan TA på, det avger en känsla som jag inte får alls på samma sätt av en mobil kamera.

En annan inte lika stor faktor är att mobilen inte helt och hållet bara är en kamera. Batteriet ska räcka för 100 andra saker och jag har helst en dedikerad kamera till bara just det. Jag använder sällan ens film funktionen på mina kameror så allt annat har jag inte alls någon lust att ha på det jag spenderar min tid att fotografera med.

Nä, jag tror för mig är nog det ÄNDA positiva med just mobilen att den oftast är med. Men hittills känner jag inte att mina mindre kameror är speciellt jobbiga och de åker oftast med också ändå.

Så , nä jag är nog inte speciellt orolig att kamerorna ska försvinna helt. Allt förändras, men eftersom fotografi trots allt är så mycket mer än bara tekniken bakom dom, så är jag övertygad om att formen alltid kommer finnas eller iaf för en lång tid framöver. Se bara på andra konstformer, absolut, tekniken gåt framåt där också och nya instrument och digitala penslar uppfinns etc, men det andra finns kvar runtom där också.

Så nog om detta. Blir mest dessa tankar denna blogg dock, men veckorna fortsätter som vanligt i pappaledighetens tecken. Här i bloggen lite bilder från vårt första besök och resa med byten av tåg och annat. Julius fick hälsa på sina kusiner och umgås hemma hos dom i Sjöstaden.

Fick tillfälle att ta lite bilder med Leica Q-P och är glad att jag tog med den....och inte bara mobilen ;)

ha en fin vecka!

/over and out...



Postat 2019-11-21 18:46 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Alhelgona, Fars dag och de sista fina Höstdagarna

Gokväll! En lagom trist dag där sinnet känns lika kreativt och torftigt som vädret utanför. dagen har varit en blandning av städning och förberedande av veckan i största allmänhet.

Tankarna går till veckan som gick och det var ett par riktigt fina höstdagar( iaf här i Stockholmstrakten) då vi firade eller sörjde säger man kanske, sina nära och kära.

Själv var jag på Skogskyrkogården där min far ligger tillsammans med några andra släktingar. Tyvärr hade jag inte tillfälle att stanna till sent på kvällen då det blir riktigt vackert där på kyrkogården.

I vanlig ordning tog jag lite snabba bilder medan jag passerade eftersom jag alltid imponeras av arkitekturen där men även också känslan av vidder och ensamhet man alltid får då man passerar de olika kapellen och skogspartierna.

Som vanligt hade jag endast min Leica Q-P med mig men den funkar verkligen bra till just det dokumentära som jag tjatat om tidigare, och framförallt vid just lite dystrare landskapsbilder i svartvitt tycker jag den glänser extra mycket.

Förutom Allhelgona så passade jag på att ta lite bilder på just den sista hösten som var kvar här i trakten. Det blev mest bilder i omgivningarna då jag inte haft tid för några längre resor nu under pappaledigheten.

Första frosten började redan komma oh faktiskt en del snöfall som inte låg kvar speciellt länge.

Även här var det frost på bryggen precis vid Vallentunasjön.

Vissa dagar var extremt dystra och blöta, efter den här turen var mina medhavda gymnastikskor helt dyngsura...

Idag var det som sagt Farsdag, och tankarna går till min egen far som inte är med mig längre men också till mina egna barn när man är pappa själv och allt vad det innebär.

Minns att jag själv var dålig på att fira mina egna föräldrars dagar och att vi ite gjorde någon stor grej av det. Men nu när man själv är och har varit far ett tag förstår man ändå att det betyder någonting när barnen hör av sig. Dock är det ena barnet ännu för litet och dottern bor varannan vecka hos sin mor, och därifrån blev det inget samtal idag. Så då reflekterar man över sina egna föräldrar mer och hur dom kanske kände då man inte uppmärksammade deras, nyttigt men lite sorgligt!

Men imorgon är en ny vecka och jag kommer träffa båda barnen, och det viktigaste är att få vara med dom dåd et såklart är det allra viktigaste :)

Så grattis till er andra pappor denna dag, hoppas ni haft det bra!

/over and out..



Postat 2019-11-10 17:11 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera
1 2 3 ... 17 Nästa