Aeterna Pictura

Baptism of fire, Analogt och digitalt.

Go Valborg på er där ute i etern.

Ett litet inlägg från ett Dop jag hade äran att närvara vid föregående helg.

Var den där varma härliga lördagen då vårkänslorna svallade och det var för varmt för att fotografera i överhuvudtaget.

Mina vänner skulle döpa sin son och hade frågat mig ganska långt tidigare om jag kunde hjälpa dom med detta.

Det blev min present till denna härliga krabat, Walter som han skulle få som namn.

Med mig till kyrkan en timme innan ungefär hade jag en väska med min D4a och min DF och en Rolleiflex för lite analogt.

Jag hann språka lite med prästen, en trevlig dam som hade ett gott öga till min fotografering, något som alltid underlättar. Jag hade frågat tidigare om jag fick ställa upp en blixt, och det gick bra. Jag gjorde det lätt för mig och hade tänkt sätta upp en Godox V1 från sidan för att lätta upp lite i ansiktena som stod närmast dopfunten då de stod med ljuset från de vackra kyrkfönstren i ryggen.

Efter att ha rekat lite gick jag för att möta föräldrarna och barnet och några av gästerna innan ceremonin satte igång.

Inuti klockargården intill kyrkan hade de ställt i ordning för kalaset efter dopet, väldigt smakfullt inrett och med det härliga vår ljuset som strömmade in från fönstren över ballonger och bakverk så kändes det verkligen som en fin början till en ännu finare dag.

Nu var det snart dags och jag rusade tillbaka tillsammans med några av gästerna mot kyrkan för att inta min plats och förbereda kameror och objektiv. Rolleiflexen skulle jag ta i efterhand på kalaset i klockargården när det fanns tid över.

Nu samlades gästerna i kyrkan och prästen tog plats nere vid föräldrarna, musiken spelade och alla vände sina huvuden bort mot huvudpersonen.

Det känns alltid skönt att göra en sådan här fotografering "probono", ingen press och att få skapa något för fina människor som vill ha ett minne till deras barn för livet. Känns viktigt men också kul.

Vallentuna kyrka är en vacker kyrka, och jag har själv både fina minnen och en del sorgliga härifrån. Man har döpts, konfirmerat sig och varit med om egna barns dop och fäders begravningar. Det kändes fint att få ta del av denna glada stund som fint minne framåt.

Walter var fantastiskt lugn och cool! Vilken pojke. Bara leenden och nyfikenhet syntes i ansiktet, och det var mest andra barns gnyenden som hördes med jämna mellanrum i kapp med suckandet från äldre barn som önskade att ceremonin skulle bli kort och att fikat skulle nalkas snarast.

Nu var det dags för prästen att plocka upp Walter och ge honom hans namn, här brukar det ju i regel bli en del skrikande eller gråt, men även här skötte han sig exemplariskt. Och hans nyfikna ögon mötte prästens då han låg med ansiktet uppåt och fick det första vattnet över sin kala hjässa.

Ljuset var vackert men kanske inte helt ultimat för att få få till bilder där allas ansikten var upplysta men i ett sådant här sammanhang känns det inte som att det spelar lika stor roll, där man bara vill få till bilder där man täckt alla de bitar som ingår i dopet.

Jag fick med det jag hade i tankarna innan dopet, och det kändes härligt att bara kunna ta lite miljöbilder efter att ha fått med de viktigaste bilderna.

Att se sig runt och fånga några uttryck, eller vara kreativ med ljus eller komposition och ta tid på sig med dessa bilder och hinna flytta sig i rätt läge.

Prästen tog upp Walter i sin famn och lät alla få hälsa på honom genom hela kyrkan.

Så var det snart klart, och föräldrarna fick ta tillbaka sin nyss döpta son för de sista delarna som skulle klaras av för att fullborda dopet.

Walters energi hade nu falnat, och pojken somnade nu sakta i sin fars trygga armar...

Efter detta var det dags för uttåget, och alla slöt upp för att följa med Walter och hans föräldrar ut i det vackra vår vädret utanför kyrkan.

Vi strosade bort till klockargården där fikat väntade. Vart en mysig tillställning där alla fick chans att prata och säga några ord till varandra mellan tårtor och kaffe som skulle inmundigas.

Här turades släktingar och vänner om med att mysa med Walter så föräldrarna kunde få äta och umgås.

Nu var det dags att själv få en bit fika och samtal, men en sak kvar tänkte jag för att knyta ihop säcken på detta fina dop.

Rolleiflexen kom fram, och jag tog med den ut på baksidan för att fånga några av de närmaste släktingarna till Walter som alla förtjusades en del över den antika tingesten jag hade i armarna. Blev en rolig samtals punkt mellan bilderna.

Jag försöker alltid att ta lite bilder med någon analog kamera, dels för att jag tycker om det själv, men också för att de flesta faktiskt verkligen uppskattar att få något mer än "bara de digitala" bilderna. Blir som en kul bonus och överraskning några veckor efter då de är framkallade.

Tack Walter med familj för att jag fick dela detta vackra dop med er.

Önskar er all lycka i framtiden och fantastiskt att få ha varit med om att skapa några av dina första minnen på bild..

/over and out...

2023-04-29 19:26   Wolfgang

Mycket fin och heltäckande serie! Snyggt i svartvitt! Mvh Wolfgang

Svar från rikitikitavi 2023-04-29 20:13

Tack så jättemycket Wolfgang :)!
Ha en fin Valborg!
Mvh Martin.

2023-04-29 19:34   syntax

Mycket kompetent serie!
Både färg och svartvitt är så bra avstämda att det går att presentera tillsammans.

Svar från rikitikitavi 2023-04-29 20:14

Tack tack Peter! :) va kul att du tyckte båda fungerade tillsammans, inte alltid det gör det. Men man försöker ju få det att synka .
Ha en fin Valborg!
Mvh Martin.