Aeterna Pictura
Voigtländer VM II 35mm f/1,4 , Vikingar, Nikon Df.
Hemma sjuk. Men mår tillräckligt bra för att sätta mig en stund och göra ett litet inlägg innan det är dags för lite mer vila.
Egentligen skulle det bli en del 2 med lite tankar runt Voigtlander Bessa R2a kameran jag införskaffade, men här kommer istället ett litet inlägg med bilder och tankar kring min nyligen inköpta Voigtländer 35mm f1,4 VM classic Nokton till min M240.
Roslagsbanan skymning, M240 och Voigtländer 35mm f1,4
Det är en glugg jag haft ögonen på ganska länge sedan jag sålde min Voigtländer 35mm f1,7 Ultron jag hade sedan jag köpte en M4 ett tag tillbaka.
Jag tyckte den jag hade var väldigt bra, men i det läget behövde jag frigöra lite resurser och tyckte även att jag inte behövde 35mm lika mycket som de andra brännvidderna jag hade. Har alltid tyckt att 35mm är lite tråkigare än ett 28mm eller ett 50mm vilket jag redan hade 2 alternativ av och använde oftare.
Vad jag med tiden kom att sakna med min 35mm Ultron var just de extra bländarstegen i vissa sammanhang. Min Elmarit är f2,8 och 50 cron f2,0.
Och i vissa sammanhang har jag känt att just en vidvinkel med lite mer ljusstarka egenskaper är riktigt behändigt att ha.
Så en av alternativen jag kollade på var denna Voigtländer 35mm f1,4 Nokton. Den visade sig dock vara rätt svår att få tag på under året, och dök den upp begagnad för ett skäligt pris försvann den innan man han börja skriva. Eller så hamnade den på Tradera och gick nästan för nypris vilket kändes rätt löjligt. För jag såg den alltid till salu ny i utlandet och tänkte att den möjligheten alltid fanns där om jag inte skulle få tag på den här i närheten begagnad till ett ok pris.
Till slut gav jag upp och köpte den från Amazon. Den dök upp väldigt snabbt och priset var som sagt helt ok med tanke på att den var ny, och jag var riktigt glad att jag inte betalade över 5000 för den begagnad som jag sett att den ofta gick för här.
Det fick mig också att fundera över varför vi inte har fler som handlar med Voigtländer gluggar här i Sverige, väldigt konstigt med tanke på hur många som ändå köper dom här och fotograferar. Även min Voigtländer 58mm f1,4 Nokton till Nikon fick jag beställa från utlandet för att få tag på en.
Lite begränsat kan man tycka.
Hursomhaver blev det ett "singelcoated " objektiv. Och mitt fall gillade jag egenskaperna jag läste om bättre med det alternativet än "Multicoated" då jag brukar gilla lite flares eller "karaktär" mer än det kliniska och superskarpa. Där vet jag många som blir lite illamående när man nämner den typer av "svagheter" hos ett objektiv, men där är vi i isåfall bara olika .
Jag har nu haft det några veckor, och jag är verkligen nöjd med den lilla gluggen måsta jag säga. Den känns väldigt välbyggd, liten och smidig, är trevlig att fotografera med och bilderna ger lite den känsla jag hade hoppats på.
Jag har ännu inte hunnit få med den på någon gatufoto promenad, men det kanske jag hinner denna vecka med bilder från denna promenad lite senare.
Den fick följa med till Bergianska med barnen föregående helg och också denna helg vid Runrikets dag där jag iof tycket att jag mer hade behövt en längre brännvidd många gånger, men ändå tyckte det var ett roligt tillfälle att få ta lite dokumentära miljö bilder runt detta event.
Här bilderna från Runrikets dag taget med Voigtländer 35mm:
Ska bli kul att ha med mig denna som sagt mer och mer . Jag använde den även på ett kalas i helgen där det var väldigt dåligt ljus och blev väldigt nöjd med att nu ha ett med möjligheten till att plåta f1,4. Att inte behöva använda blixt och ändå få med sig lite godkända bilder hem är riktigt bra tycker jag.
Apropå Runrikets dag så var jag där under 2 dagar för att fotografera. och tanken var att testa just detta objektiv men också att ta med mig min Nikon Df och en längre brännvidd för att fotografera lite mer porträtt i miljö men även lite detaljbilder för att spegla upplevelsen och händelsen där som en helhet.
Jag hade med mig min Konica Pearl 4 också som mitt analoga alternativ, men annars var det Nikon Df plus ett 105mm f1,4. Så kanske inget "action monster" direkt men föredrog möjligheten till lite sköna porträtt och att kunna få lite separation från bakgrunden med de egenskaperna mitt 105mm har.
Nikon Df , Nikon 105mm f1,4
Jag har inte saknat tyngden med att släpa med sig en fullformats kamera med en något större glugg. Men det ger ändå möjligheten till att få en annan typ av bilder som jag ändå var glad att kunna ta.
Det ger förstår en annan känsla och ett annat sätt att berätta än att komma dit med ett 35 och en M240 med dess egenskaper och sensor.
Men det är en del av det roliga tycker jag. Att se vad man har i verktygslådan och att bestämma sig för vad man vill säga och hur man vill göra det.
Det var allt för denna gång.
Nu kryper jag ned under täcket igen och dyker upp igen med ett annat inlägg längre fram.
Ha det gott och fota lugnt!
/Over and out...
Film är mer tillåtande.
B)
Ja med film är det en annan grej helt klart överlag tycker jag. Ännu så länge har jag inte kört denna på min Bessa men ska prova det snart också för att se skillnaden.
/Mvh Martin.
Voigtländer gör många riktigt trevliga objektiv, som förutom att de är prisvärda håller mycket hög klass. Jag har sparat en del "leicapengar" på Voigtländerobjektiv och snart är det dags för ännu ett inköp, ett 28mm f 2 Ultron VM II. Jag föredrar när optiken inte skymmer mätsökaren och det är knappt att det gör det med 28:an. Hur är det med 35mm VM II skymmer den sikten?
/Mikael
Sedan de senaste 15 åren har man tagit upp det där intresset lite mer igen och jag vandrar runt rätt mycket här på landsbygden och stannar alltid till vid de olika fornlämningarna och tar del av dem och plåtar ofta lite runt det också.
Kul att du blev än mer intresserad genom släkten, sådant ger alltid en extra motivering och såklart man alltid vill söka sina rötter :) Superkul.
Ja jag håller med, just nu är eller har jag varit inne i en period ett tag där jag testar många olika kameror och film etc. Men jag kommer ofta tillbaka till samma brännvidder hela tiden och just 28 är nog den jag använder mest som vidvinkel men jag använde även ett 35mm f1,4 Ai-s till Nikon flitigt och gillade det också.
En annan brännvidd jag fastnat mycket för genom åren är också 58mm, började med mitt Noct 58mm jag hade, och sedan 58mm G, och nu i det sista ett 58mm Voigtländer Nokton som är riktigt trevligt också.
Vet inte men ibland kan 50mm bli lite tråkigt precis som 35 för mig, så då kändes 58 som att det stack ut lite och gav något mer i form av porträtt också. Sedan är 105 en uppskattad tele brännvidd för mig. Kört mycket med nikons äldre 105 f2,5 som jag plåtar mycket med fortfarande.
Ja jag gillar verkligen fler av Voigtländers objektiv jag använt också. Har inte provat det du nämner men läst gott om det :) Hade ett 35mm f1,7 Ultron tidigare som var riktigt bra, det jag gillar med detta 35 mm är hur litet det är. Mer som mitt Elmarit 28mm. Tycker inte det skymmer så mycket, men har man motljusskyddet gör de det lite, men eftersom det är ventilerat så tycker jag ändå det funkar :)
Och i värsta fall kan man ju plocka av det. Ska slänga på mitt Elmarit precis efter någon gång och jämföra men från minnet tycker jag det är snarlikt :) Dock är Elmarit motljusskyddet är mindre än det jag har på Voigtländern.
Ha en fin vecka Micke!
Mvh Martin.
I övrigt tycker jag om din bildbehandling i flera av dina bilder. Du lyckas med en nostalgisk ton som ändå känns modern. Fortsätt så. Själv spretar jag med ett otal olika filmpresets som jag gärna lägger korn på. Som amatör kan man tillåta sig sånt!
Ha det!
/Fredrik
Och det var lite intressant då jag använde de på min Bessa första gångerna med film och märkte vilken skärpa och kvalitet även de bilderna fick med så pass bra objektiv. Och då har man ju ändå alltid kört med andra riktigt bra Nikon objektiv och även de bättre Pentax gluggarna .
Säger inte att bilderna alltid behöver bli bättre då man ofta är ute efter viss karaktär och vill åt den från vissa andra objektiv man äger som inte är leica. Men just prestandan tycker jag blir påtaglig i just leicas gluggar.
Jag tänkte mig nog redan innan att just voigtländern skulle bli en bra partner till min Bessa, en kombo som är liten smidig och inte gör ont i hjärtat om man skulle förlora den av någon anledning då man är ute och plåta. För vissa ändamål helt enkelt.
Och den ger som sagt en rätt skön känsla även om det är en del flares och annat i vissa typer av ljusförhållanden.
Kul att höra de du testat innan och hur du till slut kom fram till den slutsatsen :)
Kanske blir det ett 35 summicron vid något tillfälle, men just nu känns det ganska komplett när det gäller just Leica/Bessa kitet. Vet inte vilken kombo jag föredrar mest, nu har jag vant mig vid mitt elmarit när jag kört gatufoto med det, men 35an kanske är smidigare då man ändå har framelines för det redan. Har ännu inte hunnit testa det mer än runt i trakten som sagt.
Vilka brännvidder hade du mer till din M nu? eller ersatte du just VL gluggarna med samma brännvidder?:)
Tack Fredrik. Ja men jag har till slut hittat något bra att landa i tycker jag, är ganska lustigt det där hur det får växa fram till något/några olika sorters uttryck man fastnar för och till slut blir konsekvent i. Jag var väldigt spretig i början tycker jag och fastande för många olika typer då jag sett någon annan köra med något jag blev inspirerad av.
Så det är kul att du tycker så, då verkar man slutligen hamnat lite närmare hehe:)
Tycker dina bilder alltid ser fina ut Fredrik när det gäller den delen :D Så du är nog mer rätt än vad du tänker också!
ha en fin vecka:)
/Mvh Martin.