Aeterna Pictura

Jag brinner för svartvitt och för tidlösa bilder. Men också "riktig" fotografi där fotografen tänker till och utrycket är det viktiga och inte tekniken och skärpan.

Analog substans kontra digital tomhet.

En tanke som slog mig såhär på fredagskvällen. Och vad menar jag med det?

Det är bara något jag själv går igenom efter en förändring i mitt eget fotograferande, men även något som slog mig innan då jag läste om fler och fler som hade fastnat i uppgraderings träsket och sedan tappat lusten till att fotografera eller helt enkelt landade i att deras mobiltelefon också hade samma nivå av pixlar och funktioner och dessutom var lättare att ta med sig och sedan slutat att fotografera med "riktiga " kameror.

Eller när jag läser om hur de stora kamera jättarna försöker förändra sig och möta konsumenternas nya behov av teknisk perfektion till den grad att själva själen i fotografin vrider sig i plågor och frågar sig hur folk fortfarande jagar efter något som de stora mästarna bara kunde drömma om då de tog bilder som slår det mesta nuförtiden med så enkla medel att vi nu knappt skulle kalla det för en kamera i jämförelse med de tekniska monster folk har i sina väskor nu.

Hur jag har tänkt stundtals fotografin håller på att "dö" ut, och ibland också faktiskt nästan oroat mig för om det kommer finnas några kameror att fotografera med i framtiden, eller om alla kommer springa runt med telefoner istället och att man inte tillverkar vare sig system kameror eller spegelfria kameror längre, och om själva fotografin som konst kommer att förändras och endast bli manipulerade bilder så att bilden till slut blir så urvattnad som konstart att man har glömt hur viktig bilden är i vårat samhälle och hur stark en bra bild kan vara .

Och hur den kan påverka oss om den tagits av någon med ett öga och en känsla för att fotografera, till skillnad från de miljontals själlösa bilder vi blir matade med på sociala medier i ett litet format där det knappt spelar roll vad det är för innehåll i bilden utan snarare hur coolt eller "avant garde"filtret som är pålagt är istället .

Det är så mycket yta och så lite innehåll och ju mer bilder vi kan producera desto mer urvattnat är det, och ju snabbare och ju fler bilder våra kameror kan ta per sekund, desto fler spottar vi iväg istället för att tänka till och istället försöker får det rätt innan vi knäpper själva bilden.

Vi har haft samma utveckling i filmens värld där skarpare och mer tekniska tv apparater sänder ut filmer mer producerade i en dator än att använda sig av den filmkonst regissörer och skådespelare använde sig av förr, istället för kunskap om hur man kan förtrolla sig publik med hjälp av kunskap från filmens början har man bytt ut vackra landskap och kulisser och trickfilming mot greenscreens och påklistrade dialoger och one liners skrivna för en publik som numer har tålamodet hos en 5 åring.

Utbudet är enormt, och ändå är vi svältfödda på saker med innehåll och själ. eller kanske just därför.

Rollei35 med lomo lady grey film

Men det är också därför vi ser en ny gryning, eller har gjort det ett tag nu och som växer sig större igen. jag märkte det först på allvar själv då jag fann film och analog fotografi igen.

Hur det under ytan funnits en stark rörelse ett bra tag nu där folk gått tillbaka till film och analoga kameror och saknade känslan de hade när de började fotografera, eller yngre som ärvt sina föräldrars kameror eller blev nyfikna då de såg youtubers berätta om hur man framkallade film och hur många av de legendariska bilderna från fotografins början kom till med enkla medel i jämförelsevis med dagens kameror och bild retuscherings program.

Film tillverkarna har börjat tro på på en framtid och säljer mer film än på länge, medan nya tillverkare vågar sig på att producera nya typer av film vilket plötsligt öppnar upp för fler kreativa möjligheter än på länge.

Priser har gått upp på gamla kameror och begagnat markanden är i allra högsta grad levande. En del modeller har skjutit i höjden i pris trots att de börjar få ganska många år på nacken nu.

    

Forum och grupper kopplade till analog fotografi finns överallt och nya kanaler på Youtube där man förklarade allt från grunderna för att fotografera med film till att framkalla den men också hur man skannar filmen och använder ljusmätare och annan kunskap som hjälper en i valet av film.

Film och analog fotografi lever och frodas , och sökandet efter processen av att fotografera på riktigt igen visar hur tydligt människor har saknat detta. Den taktila känslan av kamerorna i sig, den långsammare och mer genomtänkta hantverket och skapandet av en bild, där känslan och tanken bakom bilden blir viktigare än tekniken och "kvaliteten " i bilden.

Allt detta sökte jag även själv och fann återigen glädjen i mitt fotograferande och inspiration på ett sätt jag inte upplevt sedan jag stod där i mörkrummet själv för alla dess år sedan, eller då jag fick min första analoga kamera eller laddade min första film.

Rollei35 med Lomo lady grey film.

Olympus RD rangefinder med Ilford HP5 film.

Nikon FE2 med Kodak Tri-x film

Konica auto S3 med Lomography 800.

För mig har det nu sin plats i mitt fotograferande och så länge det finns film och mina åldrande kameror fortfarande kan ta bilder kommer jag fotografera analogt. Och jag tror att många känner likadant, och att många fler kommer börja igen och antingen sluta fotografera digitalt när de upplevt skillnaden med processen att fotografera analogt, eller iaf göra det på sidan om som två separata sätt att uppleva fotografin.

Funderar ni eller är påväg in i den analoga världen igen, räds icke, ta ett djupt andetag och hoppa ned i kaninhålet det innebär att fotografera analogt, det är kul, inspirerande och ger så mycket tillbaka även om det också kräver mer och är en utmaning på ett sätt den digitala fotografin inte är.

Ju fler vi är desto mer kommer film och troligtvis också kameror återigen att produceras då tillverkarna vågar tro på en framtid inom analogt foto igen.

En kärleksförklaring till fotografi och framförallt analogt foto.

Leica M4a och Fuji 400HPro

Nikon FM3a och Kodak Ektar.

Konica auto S3 och ilford Hp5

Rollei35 och lomo Lady grey

Mikon FM3a och Acros 100 film.

Olympus RD och Ilford Hp5 film.

Nikon FM3a och Acros 100 film.

Nikon FM3a och Acros 100 film.

/Over and out..

Inlagt 2021-07-02 23:14 | Läst 295 ggr. | Permalink
Tack så mycket för genomtänkta reflektioner som jag också funderar på! Mvh Wolfgang
Svar från rikitikitavi 2021-07-03 08:27
Tack Wolfgang. ja jag kan tänka mig att många av oss som kanske speciellt har fotograferat med film förr och som inte är från den nya generationen och ända har en referensram där vi kan jämföra gör det :) Kan ju också i och för sig tänka mig en ugn student av idag som tittar igenom gamla fotoböcker från några mäster fotografer från förr, och undrar hur de kunde prestera så vackra och fina bilder med känsla helt utan all den moderna tekniken och fråga sig varför man behöver allt detta nu också :)
Mvh Martin.
Wolfgang 2021-07-03 09:09
När jag tittar på Dina svartvita bilder, så ser jag att Du har en mjuk och transparent gråskala som jag också eftersträvar. Men när jag ser här på Facebook på till svartvitt konverterade bilder, så har de mycket kontrast och känns sotiga. Jag vet inte om detta är en trend eller om man inte kan konvertera den digitala bilden till svartvitt på samma sätt som liknar den analoga filmbilden. Mvh Wolfgang
Svar från rikitikitavi 2021-07-03 10:44
Det där tror jag är och har varit en trend ett tag och speciellt när man börjar med svartvitt känns det som många eftersträvar väldigt höga kontraster, jag har själv och är delvis där själv ibland och väljer ofta höga kontraster för att man tyckte det var coolt.
Man kan ju också skapa fina kontraster utan att för den delen ha en riktigt vit och svart punkt utan bygga kontraster med hjälp av mjukare toner men där tonerna ligger i kontrast till varandra istället för att ha något toksvart och något tokvitt i bilden.
Men precis som du säger med analog fotografi tycker jag att redigerar man inte mycket blir det ofta väldigt vackert med de skalor av toner som filmen ger naturligt. Så ofta lägger jag inte på några kontraster alls när jag fotar analogt. Och jag håller med tycker det blir vackrare, känns mer naturligt och organiskt :)
Svar från rikitikitavi 2021-07-03 10:44
Det där tror jag är och har varit en trend ett tag och speciellt när man börjar med svartvitt känns det som många eftersträvar väldigt höga kontraster, jag har själv och är delvis där själv ibland och väljer ofta höga kontraster för att man tyckte det var coolt.
Man kan ju också skapa fina kontraster utan att för den delen ha en riktigt vit och svart punkt utan bygga kontraster med hjälp av mjukare toner men där tonerna ligger i kontrast till varandra istället för att ha något toksvart och något tokvitt i bilden.
Men precis som du säger med analog fotografi tycker jag att redigerar man inte mycket blir det ofta väldigt vackert med de skalor av toner som filmen ger naturligt. Så ofta lägger jag inte på några kontraster alls när jag fotar analogt. Och jag håller med tycker det blir vackrare, känns mer naturligt och organiskt :)
Intressant och tänkvärt. Tanken att det analoga förfarandet kan vara en av vägarna framåt för ett mer reflekterande och besinnat bildspråk hörs från flera håll. Och vem kunde tro att massbilden skulle utveckla sig som den har gjort.
Väldigt fina porträttbilder för övrigt.
/Gunnar S
Svar från rikitikitavi 2021-07-03 10:46
Tack så mycket Gunnar !
Ja verkligen, när det drog igång trodde jag nästan bara att det kunde vara positiv, att kunna producera mer bilder och lättare kunna förmedla dessa. Men ibland är det ett socialt experiment man inte vet hur det går förens man ser längre fram på resan, och i det här fallet tycker jag verkligen man kan konstatera att det inte alls var särskilt positivt, även om det givetvis finns positiva aspekter med detta också.
Tack ha det gott!
/mvh Martin.
Intressanta funderingar. I och med att jag är ganska så miljömedveten vill jag helst inte använda film och kemikalier, även om jag älskar känslan som film ger, särskilt när jag får se bilderna växa fram på pappret i mörkrummet. Därför har jag valt en annan väg och fotograferar gärna med lite äldre digitalkameror med mycket analog känsla, kameror som har scannern inbyggd. På sätt och vis är det också ett steg tillbaka från uppgraderingshysterin. Men oavsett vilket är det hedersamt att återbruka gamla fina kameror som fortfarande har mycket kvar att ge vilket du visar med dina utmärkta bilder.
/Mikael
Svar från rikitikitavi 2021-07-03 12:07
Tack Mikael :) Förstår dig helt. Jag framkallar inte själv utan skannar bara, men jag har också tänkt på problemet ur en miljösynpunkt och det är en nagel i ögat som gör att jag hoppas att de på något kommer med en annan ide för hur man kan tillverka film på ett mer miljövänligt sätt.
Önskar verkligen detta. Sedan har jag iof tänkt att alla dessa batterier och dylik( som iof dessutom finns i de analoga kamerorna också) som vi använder inte heller är det bästa.
Så på det stora hela är ju inte fotografin speciellt bra för miljö eftersom vi konsumerar så mycket där hela tiden jorden över.
En trist utveckling och helt klart något att vara medveten om. Där känns det iaf bra att använda de äldre kameror som redan finns precis som du säger istället för att ständigt uppgradera och konsumera mer.
Jag använder ju precis som du en M240 som du skrev och precis som du också nämner känns den mycket närmare ett "analogt" sätt att fotografera på där man saktar ned processen och även känslan i filerna är mer analog tycker jag på ett vackert sätt :)
Min pappa var en stor miljökämpe och hatade överkonsumtionen vi har i vårt samhälle idag, han vurmade på alla sätt att kunna minska den. han slutade använda mer och mer saker som i hans liv kunde bidra till att förstöra miljön. Mycket han pratade om när han levde är saker som börjar hända nu, känns trist att han hade rätt om just den delen av hur klimatet etc ser ut idag.
Vi får göra det vi kan och samtidigt försöka njuta av att iaf kunna skapa något som känns positivt med den konst vi älskar :)
ha det gott, Mvh martin.
Av miljösynpunkt är kanske tillverkning av datorer och scanner inte så miljövänligt heller och inte heller om man tänker på färgen till skrivare. Själv samlar jag alla förbrukade kemikaler i en dunk som jag lämna till miljöstationen. Men jag framkallar bara filmen och scannar in negativen. Mvh Wolfgang
En ganska lång o innehållsrik text. Jag har några funderingar kring detta.
1 Tror att dom seriösa och duktiga fotograferna, som ser foto som en konstform att uttrycka sig i, kan användabåde analog och digital teknik liksom både avancerade och enklare kameror. Sen har såklart varje fotograf sina egna favoriter
2 Visst finns det nu en trend där analogt i stället för att försvinna något kommer tillbaka. Tror att skälen är många, nostalgi är ett. Ett annat att det finns ett antal fotografer som funnit att film bättre utrycker deras konstnärliga ambitioner och/ eller arbetssätt. Ett tredje är att det är ett sätt att fortfarande kunna ses som speciella, som "riktiga" fotografer. På den analoga tiden var duktiga fotografer, också på amatörnivå, som verkligen behärskade sin utrustning, inte så vanliga. Helt plötsligt kan nästan alla människor ta hyfsade och tekniskt bra bilder.Att gå tillbaka till film är ett sätt att behålla elitstatusen.
3 Vad jag noterar är det nästan bara inom foto där det finns ett tydligt elittänkande, där man ofta uttrycker ett slags förakt för "de milliontals själlösa bilder vi blir matade med". Jag hör aldrig författare ondgöra sig över alla de texter som läggs ut som själlösa, översköljande och ointressanta uttråkande. Eller att dom skulle göra det svårt att hitta dom lysande texterna som fascinerar. Inte heller hör jag målare och konstnärer kritisera amatörmålare, fascinerade av vad man kan göra med pensel och pappersark. Själv tror jag att fototekniken är så ung att man fortfarande vill se sig som unik, som speciell, som behärskar denna teknik
4 Det är också bara inom foto jag ser denna oförstående inställning till att det finns helt andra skäl att fotografera än ta konstnärliga bilder. Sociala media ger unika möjligheter att med mobilen inte bara skicka text utan också bilder praktiskt taget ögonblickligen vart som helst i världen. Möjligheterna att hålla kontakt med mormor och farmor liksom med kompisarna på Nya Zeeland är fantastiska. Min hustru, mormor och farmor, har Alzheimer och lyser upp för varje bild från barn och barnbarn jag visar henne. Varför i fridens namn ska man bedöma det flödet utifrån konstnärliga ambitioner? Själv har jag fotat sen jag var elva, dvs i 70 år. Fotat mkt, ofta och i livets alla tillfällen - födelse, bröllop och död, plus allt däremellan. För mig är det ett av de få sätten jag kan uttrycka något av vad som finns hos mig, oavsett vad andra tycker om nivån. Jag förstår att det inte är det här du tänker på, men jag tror också att det är få som aktivt förstår vilket personligt värde den här typen av själlösa bilder kan ha. Du har visat många fina bilder och jag uppskattar mkt av det du skrivet. Det är inget fel på den här texten heller, jag tar bara tillfället i akt att utveckla mina funderingar kring det du skriver. Elittänkande är utpräglat inom fotoområdet
Många hälsningar/ Björn
Svar från rikitikitavi 2021-07-03 21:22
Tack Björn! Väldigt glad för ditt långa genomtänkta svar, och lite hoppades jag kanske på att det skulle bidra till lite funderingar hos flera, och jag är glad att det gjorde det. Jag ska försöka sammanfatta några svar på din text, för jag fick flera funderingar när jag läste den.

Jag tar absolut inte illa upp, och jag uttryckte mig nog lite mer i svart och vitt och generaliserade en del just för att skapa lite mer funderingar och få någon reaktion, självklart finns det nyanser i detta, och jag tycker inte att allt alls är av ondo heller utan jag fotograferar fortfarande digitalt, för mig har det dock blivit nästan två olika sätt att uttrycka mig även pom de också går in i varandra samtidigt.

Jag börjar med din punkt nr 1:
Det tror jag absolut. Bilden som sådan om du är en duktig fotograf är lika talande tycker jag både analogt och digitalt, det är kanske just arbetssättet fram till den bilden som iaf i mitt fall och verkar för många andra tycker, som blir lite annorlunda och där den analoga formen blir ett långsammare, och taktilare, och på något sätt ett lite mer "organiskt" arbetssätt ifrån valet av film och laddande av den och processen med att mäta ljuset och inte låta tekniken sköta allt lika mycket.
Att slutresultatet kan bli detsamma i stort sett är jag också säker på att det kan bli många gånger hos någon som har känslan och ett unikt sätt att ta bilder. Det jag tänker på här är som sagt att iaf för egen del och för många andra blir det analoga sättet mer inspirerande och kanske därför också ibland kan leda till en annan typ av bilder just därför. Att de analoga bilderna för mig personligen ofta har sämre "kvalitet" ser mer gryniga ut och har en hel del skavanker och inte alls ser lika perfekta ut med exponeringen på plats och allt annat också är jag medveten om. Men det känns ibland nästan för enkelt och ofta bränner jag av 3 bilder eller fler på samma blomma bara för att jag "kan" och tänker inte igenom innan jag trycker av på samma sätt som jag gör när jag fotar film.
Men..precis dom du säger har båda sin plats, och jag skulle tex inte utföra de jobb jag får helt analogt.
Där skulle jag använda mina mer avancerade kameror för att säkerhetskälla att den som köper tjänsten får det bästa jag kan erbjuda, och för dom är det mer viktigt att jag fångar ögonblicket än hur de ser ut ofta.

2: Det är helt klart först en trend. jag tror de analoga fotograferna eller iaf en stor del av dem säkert behöll sina gamla kameror och hittade film och har fotat vid sidan om av nostalgiska själ. Men annars är det trenden som gjort att många hittat tillbaka, men också som gör att nyfrälsta hittar analogt foto nu. Det har ju också funnits en retro trend ett tag nu när det gäller allt, kläder, kameror, film, inredning, you name it :) Så det går hand i hand med detta.
Men det är också en reaktion på den här tidens ytlighet och tomhet, och det ser man även i andra genrer än foto. Man söker efter mening och känsla när världen omkring oss blir mer och mer ytlig och "perfekt" och förenklad för oss människor. Så det går också hand i hand med det.
Så det är en kombination av många faktorer.
det du nämner om fotografer som förr var etablerade och vill känna sig speciella då de anser att den digitala reformen gjort att gemene man kan fota stämmer säkert också till viss del.
Det kan jag själv skriva under på, men inte från deras sida utan jag är själv en av de som aldrig blev riktigt duktig rent teknisk när jag fotade analogt. och lärde mig oerhört mycket när jag sedan började fota digitalt, saker jag inte fick kläm på när jag plåtade analogt helt enkelt.
Och för mig gjorde resan från analogt till digitalt och tillbaka till analogt att jag nu fotograferar mycket bättre rent tekniskt som analog fotograf än jag gjorde från början. Plötsligt ser jag sambandet med exponerings triangeln genom allt digitalt trial and error, och jag har en större förståelse för att utnyttja utrustning och vad jag vill använda än jag hade tidigare.
Så det tycker jag har varit en väldig fördel och något positivt, precis som du beskriver för många människor. och precis som du beskriver tror jag många äldre fotografer som fick kämpa för att ta likande tekniskt perfekt bilder är rätt trötta på att se filter och effekter som gör det de stod och kämpade för på någon sekund istället för timmar av slit i ett mörkrum eller med ljussättning tex. det kan jag förstå faktiskt.
Dock tror jag dom kommer landa i att det finns ett forum för båda. Precis som det finns ett forum för ett hantverk i andra typer av sammanhang samtidigt som det nya skinande "fabriksgjorda" existerar samtidigt.
Tänk gamla hus eller möbler som byggts av någon kunnig hantverkare där kunskapen ärvts genom generationer och deras signum syns på det dom bygger eller snidar., det är fortfarande åtråvärt och finns en niche för, trots att många också vill ha fabriks snickare eller massproducerat och tycker mer om det.
Så den analoga fotografin kommer nog också bli mer av en etablerad niche som dom kan göra och säkert sälja printer eller analoga bilder till ett högre pris då många är ute efter ett hantverk av den sorten också.
Tror det fins en plats för båda precis som du säger :)
Och att de som känner sig missnöjda kan landa i ett skapande som erbjuder något de "digitala användarna" inte kan göra precis likadant.

3: Förstår vad du menar emn vet faktiskt inte riktigt om jag kan hålla med om att "elitismen" endast existerar i fotografins värld. Jag är för dåligt insatt i respektive värld som du nämner för att veta säkert om det stämmer.
Men jag vet att jag genom min far tex som var väldigt konstintresserad och var väldigt insatt i poesi och olika författare överlag uttryckte många gånger att det existerade en elitism i den världen också, vilket det också gör inom nästan alla sfärer av kunskap, tex forskningen och annat.
Folk är däremot alltid rädda för förändring och de som sitter på de "högre" positionerna kommer alltid att "se ner " på eller känna sig bättre än de som inte gör det enligt dom eller som tänker och ser i nya mönster som hotar det etablissemang som redan existerar.
Och just konstnärer tror jag just nu går igenom lite samma sak som oss fotografer när det gäller den digitala revolutionen.
Nämligen folk som kanske inte behärskade pensel eller canvas på samma sätt men som nu gör fantastiska målningar i "paint" eller andra program på Ipads och dylikt och säkert känner samma "oro" och säkert också förlorar inkomst och kunder och pengar och en del status genom den här tiden vi nu går igenom.
Och precis som i vår "värld" kommer de säkert också gå igenom en liknande metamorfos där det landar i att de olika teknikerna kan samexistera och fungera och frodas av olika skäl.
Menvem vet:) Det är svårt att sia vart det här leder , det är ju så mycket som händer nu globalt som kommer påverka hur vi konsumerar och lever att vi kanske inte ens kommer kunna använda oss av de här typerna av konstformer i framtiden, den som lever får se..;)

4: Här tror jag det finns en ganska naturlig förklaring till varför just "vår" konstform är drabbad av de åsikter du beskriver. Ingen av de andra konstformerna har den dimensionen fotografi har där det förutom en konstform eller hobby också är ett sätt att kommunicera eller dokumentera saker på ett sätt som helt enkelt inte går att jämföra med de andra konstformerna.
Plus att fotografi drar till sig människor av helt olika anledningar än de andra konstformerna också.
Väldigt många som fotograferar älskar den tekniska biten med prylarna och perfektionismen i det och bryr sig inte mycket alls om vad deras bilder innehåller utan där själva statusen av prylen och att bilden ska ha så stor upplösning som möjligt , eller andra som helt enkelt bara dokumenterar sin vardag av precis den anledningen du nämner och lägger på sociala medier eller skickar till folk dom känner .
Eller använder den helt kommunikativt och då också är totalt ointresserade av den konstnärliga biten, på precis samma sätt som de troligtvis går till ett konstgalleri och undrar varför två fiskben på en man med ångest kan på något sätt vara värt pengar eller ses som vacker av någon levande människa ;)
Så fotografi eller skapandet av bilder har väldigt många fler anledningar fast de använder samma typer av redskap av olika former och skepnader. Och det är när alla dessa olika typer av människor med olika anledningar med sitt fotograferande hamnar på ett forum för fotografi dessa världar krockar. Där är vi nog lite mer ensamma däremot, för att andra konstformer är nog mer renodlade och håller i sär de olika "typerna" av mediet de använder på ett annat sätt än oss.
Där krockar inte konstnärerna med andra utövare som kanske gör det av en helt annan anledning , medan vi ses på sidor som denna och kanske har totalt olika syn på och anledningar til att vi fotograferar och därför hamnar alla i de diskussioner vi ser om teknik och fotografi i stort.
Men du har rätt i att den anledningen du nämnde till att fotografera är minst lika viktig som de andra anledningarna som finns. De har helt enkelt helt olika syften bara :)

Och de är helt subjektiva, där en familjebild för mig är oerhört viktig oavsett tekniks kvalitet eller tanke, men totalt ointressant för någon annan. och där har du nog föresten en annan anledning till varför många som då eftersträvar en fotografi med mening och känsla eller komposition och annan teknisk briljans tycker just familje bilder eller bilder på katter och andra ting känns "själlösa"
För att de inte betyder mycket för den allmänna betraktaren utan kanske oftast bara för den som tar bilden. men de delas på forum där bilden och fotografi lyfts fram eller delas på sociala medier där man ger den en status av att vara vacker eller viktig, men kanske forfarande bara betyder något för den som lägger upp den.

Och det digitala samhället gör att det är otroligt lätt att dela och betrakta bilder på ett sätt man inte kunde förr, och detta är ju också en stor skillnad mot förr då du såg bilderna på familj och katter i familjealbum, inte ett forum för fotografi alla gånger :)
Inget fel med det, men där har du också en anledning till varför det är flera världar som krockar på ett sätt de inte hade gjort tidigare .
Det är iaf min tanke om detta.

Tack så jättemycket för dina tankar och ord Björn:)
Ha det gott i värmen!
Mvh Martin.
Khalad 2021-07-03 23:10
Tack för ett fint svar! Jag överdrev några av mina synpunkter och är glad att du inte tog illa upp. Tror i grund vi ser ganska lika på mycket, dessutom gillar också jag många av mina gamla analog bilder väl så mkt som senare digitala. Dina bilder här på din dotter är otroligt fina, både dom i början av bloggen som jag gissar är digitala och dom senare där du talar om vilken analog kamera och film du använt. Sista bilden är helt underbar. Önskar också dig en fin sommar!/ Björn
Svar från rikitikitavi 2021-07-04 00:00
Hehe det tror jag med Björn :) Och tack så hemskt mycket för både din text och för dina ord.
Alla bilderna är faktiskt analoga. de första är tagna med Rolleiflex, och sista bilden är tagen med en äldre Nikon FM3a och äldre nikon glugg.
Ha en fin sommar du med! Hoppas det blir mycket fotande :)
/Mvh Martin.
Givande läsning! Bilden med Stadshuset känns som en klassiker. Bakvända huvudbonaden signalerar nutid. annars hade den kunna vara tagen för väldigt länge sen. Gillas!
Svar från rikitikitavi 2021-07-03 21:44
Tack Måns! Det var min känsla när jag fick den framkallad också och gillade den tanken också. kul att du också känner likadant :)
Tack!
Mvh Martin.
Måns H 2021-07-03 22:32
Läste din kommentar till Björn och fastnade för det du sa om hus. Jag är byggnadsvårdare och gillar både det operfekta och kanske lite bonniga i en del hus och kan förundras över det konstnärliga och perfekta i en del andra. I Norrköping hade vi besök av stadsarkitekten i Riga. Han tittade på nya förvaltningshuset Rosen och sa jaa ...... det är ju en hel del fina material och så, men var är själen? Finns inte sa jag, allt är upphandlat till lägsta kostnad, inklusive arkitektarbetet.

Och jämför träbåtar! Jag skulle skaffa egen segelbåt, åkte med pappa och mamma i deras båt en gång i tiden. Plastbåt var ju mest praktiskt antog jag. Men de saknade känslan och hjärtat! Så det blev träbåt ett antal år. Fantastiskt att känna hantverket (och att träffa pensionerade byggaren), det var känsla! Tyvärr märkte jag att de där korta veckorna på våren inte räckte, båten förföll i fören medan jag renoverade aktern.

Analogt foto är nåt liknande för mig. Jag har kvar min första kamera från 1961, den är nyservad, det sitter film i den, men i praktiken blir det nya FF-kameran eller mobilen som används. (En bild i taget!)
Svar från rikitikitavi 2021-07-04 00:03
Tack och hehe va roligt att läsa om dina erfarenheter och anekdoten :) Kul!
Ja men det är en fin jämförelse. happy shooting, mobil eller film, jag tror att har man en gång fotat analogt så ÄR man dessutom mer försiktig och betänksam än om man aldrig gjort det. Man har lärt sig att spara på rutorna ;)
Ha det gott!
/Mvh Martin.



(Visas ej)

Vad heter hufvudstaden i Sverige?