Aeterna Pictura

Jag brinner för svartvitt och för tidlösa bilder. Men också "riktig" fotografi där fotografen tänker till och utrycket är det viktiga och inte tekniken och skärpan.

Allt har en början och ett...

En titel som kan tolkas på olika sätt och som kan sättas in i många sammanhang. Inte bara passande i dagsläget med hur världen ser ut, men också på individ nivå inte minst för mig själv.

Det var nu sedan sommarens slut sedan sist jag gästade min egen blogg med ett inlägg. jag kände att det var dags att göra ett avstamp dels för att vi nu kommit in i hbörjan av hösten, en ny säsong och årstid, och alla är nu förmodligen inne i något als vardag igen, med jobb och hemma vistelse på olika nivåer beroende på var vi befinner oss och hur våran livssituation ser ut.

Personligen började mitt eget jobb som lärare med en "rivstart" där saker och ting genast måste ha sina startgropar för resten av terminen. Och perioden av VAB rivstartade lika fort den. Är nu inne i andra veckan med barn nr 2 och situationen med Herr Covid ger en annars redan dryg situation ännu lite drygare...hur länge varar det? Ingen som riktigt vet.

Och när något är utom ens kontroll brukar jag tänka att jag släpper det och oroar eller försöker inte grubbla för mycket eftersom jag ofta fastnar i ältande och nu lite äldre och visare oftast faktiskt kan släppa det och fokusera på det jag har kontroll över. Och på annat som ger livet en lite mer positiv glans än det dystra klimat vi nu har runtom oss.

Fotografera är verkligen en sådan grej för mig, ett fokus på det är terapi, och ger väldigt mycket glädje och känns faktiskt nästan alltid meningsfullt. Att bara dokumentera sin familj om inget annat får världen att snurra och man känner att man lämnar något efter sig för de efterlevandes skull också.

Tiden för olika egna projekt har inte funnits, och med det minsta barnet fortfarande under 2 år är veckan med honom en tid då kameran endast kommer fram tillsammans med honom och dokumenterandet nästan uteslutande blir en del av hans historia.

Jag hann med ett jobb i slutet av sommaren och en del egna foto utflykter den vecka jag inte har barnen, men kanske har framtiden mer tid för tex gatufoto som jag ibland verkligen kan sakna men inte har samma tid för längre. och det är verkligen något man behöver tid för att både utveckla men också bara för att hålla igång, annars blir det snabbt mer vanligt dokumenterande än bra ögonblicksbilder jag ofta vill få fram och letar efter när jag är ute.

Men då jag åter igen var ute för någon helg sedan och gatufotade blev jag verkligen påmind om hur mycket man behöver träna upp reflexerna och sitt seende för att hinna med och vara på rätt plats vid rätt tillfälle. Det var kul att komma igång..men jag kom inte hem med mycket bra material.

Min förhoppning är att jag också ska komma igång med mer blixt fotografering igen, något jag var igång med innan och i början av sommaren och som var väldigt kul och motiverande.

Skulle också gärna ta mer porträtt uppdrag under de mörkare månaderna när ljuset inte finns utomhus på samma sätt längre.

Även hösten nu med de fina färgerna är något jag gillar mycket att fota, så det tänker jag blir nästa uppdrag för egen del, och redan föregående helg var jag ute och letade höst motiv, men trots att hösten redan hade satt sina spår var inte färgerna jag letade efter riktigt här ännu.

En annan trevlig foto relaterad nyhet för min egen del blev att få tillbaka ett av mina favorit objektiv igen. Fick till en bra deal på ett Nikon 85mm f1,4 D som jag letat efter ett tag i väldigt bra skick. Jag har även G versionen men dom ger så olika teckning tycker jag och är så olika i byggkvalitet att dom lämpar sig för olika situationer för mig så att det kändes ok att införskaffa det igen. Sålde det för länge sedan och har letat på begagnat marknaden då och då.

Det blev även en trevlig träff uppe hos mannan som sålde det och hans familj som hjälpte till att underhålla sonen medan han levde rövare, något som blev ett kul minne runt en redan trevlig bekantskap i objektivet.

Har endast fotat ett par gånger med det, men det är precis lika trevligt som jag minns det. är så nöjd med det jag har just nu i form av utrustning, och det året som gott har verkligen befäst hur lite jag känner att jag behöver uppgradera något jag har. Hoppas bara allt håller nu, och att jag inte behöver ersätta något av det jag har, för inget nytt förutom möjligtvis en D850 någon gång lockar. Jag trodde att tiden för stora kameror var förbi för mig då jag lekte med Fuji och Leica, men nu skulle jag sakna en D4a eller likande väldigt mycket om de slutade fungera...

Så, nu önskar jag er en bra vecka och tid framöver, vi syns i etern och kanske i "vimlet" även ord et är glesare just nu, men ha förtröstan...även detta kommer passera.

Lev väl.

/Over and out

Inlagt 2020-09-11 23:52 | Läst 1187 ggr. | Permalink
En fin blandning bilder. Kul bild på grabben och grodan i färgmatchning. Något innan också, fin bild på flickan med diffus bakgrund, kanske med det ”nya” 85/1,4. Första fint ljus i naturbilden
Svar från rikitikitavi 2020-09-12 09:15
Tack Peter! Va fint att du läste och tittade igenom, ja det var lite blandat, men det stämmer med bilderna från 85an på dottern :)
Ha en fin helg!
Fin bildserie av både barn och natur. Tillsammans med tänkvärda ord riktigt njutbart! Ha det bra!
Svar från rikitikitavi 2020-09-13 18:59
Hej och Tack Yvonne! Roligt att du tyckte så och tittade in och läste:)
Ha det bra du med!
/martin.



(Visas ej)

Hur många stjärnor ser du här? * * *
Skriv svaret med bokstäver


Lägg till

Tidigare blogginlägg

Kompisar