Aeterna Pictura

Jag brinner för svartvitt och för tidlösa bilder. Men också "riktig" fotografi där fotografen tänker till och utrycket är det viktiga och inte tekniken och skärpan.

Att se varje tillfälle som lärande eller inspiration.

Jag och Yasmine innan kalaset..

Antar att vi alla eller åtminstone de flesta av oss här älskar att fota, men att det ibland tar emot när vi ska släpa med oss utrustning. Sådär känner naturligtvis jag också stundtals. Men fotografi är verkligen ett livslångt lärande, och man når hela tiden olika platåer i sitt fotande. Alla har vi tittat tillbaka på bilder några år tillbaka och skrattat till eller fasats över hur vi kunde dela med oss eller ha skattat den bilden tidigare.

Men jag ser verkligen mitt fotandet dels som en näring för själen, men även tvärtom att fotandet och inspirationen behöver näring ständigt för att växa och bli bättre, så varje tillfälle bidrar till detta.

Och med all den fina lättare utrustning vi har tillgång till idag så kan vi inte längre skylla på att det är jobbigt att släpa med sig utrustning. Min övergång( delvis) till Fuji har verkligen öppnat upp nya möjligheter på ett sätt jag inte hade innan. Att kunna åka iväg till en vän, gå på stan eller ha ett kalas som den här dagen och bara känna att man kan umgås, eller gå runt utan att bryta nacken samtidigt eller behöver en stor plats för sin fotoväska är en lättnad.

Min dotter fyllde år för ett par dagar sedan. Alla föräldrar vet hur det är att hålla i ett kalas och samtidigt göra något annat samtidigt i överhuvudtaget. Inte kul!

I det här fallet ville jag verkligen dokumentera de olika delarna av kalaset men samtidigt göra något roligt med det men samtidigt hinna umgås, nästan omöjligt jag vet, men med lite mindre utrustning och något man tycker det är kul att fota med är det iaf möjligt numer.

Innan gästerna..

Det här kalaset var i en liten lägenhet i Solna, och en hel del folk skulle komma, men våra vänner som hade kalaset hade löst detta fint med upplägg av mat och godis men även lekhörnor för barnen med godis utsmitt på olika ställen.

Ett stort bord med Lego fanns tillgängligt för dom att leka med medan de vuxna förberedde för Tårta och present utdelning.

Min utrustning denna kväll bestod endast av min Fuji X-T2 och mitt 16mm f1,4. I mitt tycke den perfekta event docu-gluggen. Man kan ta allt ifrån miljö porträtt till grupp bilder och så klarar den ljussvaga förhållanden fint.

Yasmine tittar Tv medan de andra bygger Lego i väntan på...

Mellan fotograferingen åt jag, och där fanns en hel del att njuta av. Allt ifrån Thailändska rätter till tacos och en hel del godis och bakat.

En av värdarna var duktig på Gitarr och underhöll barnen inna tårtan kom.

Nong i sitt rätta element

Sista sången skvallrade om att tårtan skulle komma så barnen samlades runt bordet...

Tårtan anländer

Blås!

Dags att öppna, även de mindre får presenter för att undvika konflikter!

Favoriten..

Kalaset når sitt slut..

Så kommer då tiden då kalaset börjar nå sitt slut, barnen är mätta och de barn som inte somnat sitter lite planlöst medan vissa klättrar innan föräldrarna beslutar att det är dags att gå hem innan gråten kommer..

Yasmine var nöjd med sitt kalas, och jag var nöjd med att ha hunnit med lite av varje och samtidigt fortfarande vara hyfsat pigg efter en sådan här batalj. Jag är glad för hennes skull och det ska bli kul at titta genom bilderna tillsammans nästa gång vi ses..